Magkänsla - Ulcerös Colit

Jag har varit ute och gått för att försöka finna inspiration, det gick sådär. Vädret är verkligen underbart men jag har så sjukt ont i magen! Det är märkligt hur fort man glömmer när man mår lite bättre hur ont det faktiskt gör. Hur det nästan bränner och den svartnar för ögonen. Och som vanligt känner jag mig maktlös, vet inte riktigt hur jag ska lösa det här. För när jag är mitt i det känns det som att ingenting jag gör hjälper, jag måste bara leva med att ha ont.

Under promenaden satte jag mig på varannan bänk, som en annan tant, för att jag inte orkade fortsätta gå. Och det slog mig att jag nog aldrig kommer kunna göra en del saker som jag alltid har velat göra; volontärarbete i Afrika och sånt där. Jag har inte tid att må dåligt - jag är egen företagare. Och nu undrar jag om jag borde vara det också... Kanske är dumt när man rätt vad det är kan bli så väldigt sjuk. Jag vet, jag snackar om att inte låta den ta över och allt - men ibland är det förbannat svårt alltså.

Jag har gått ner ungefär 5 kilo på cirka 2 veckor, det är bästa sättet att illustrera hur jag mår just nu. Och jag är ingen biggest loser-kandidat direkt...

Jag är ledsen, det blev en riktig klagomur det här. Men vafan, jag är sjuk.

Och "pappa", din kommentar var väldigt fin, men jag tror det är någon annan som är din fina dotter (men jag väljer att ta åt mig lite i alla fall :) )