Magkänsla - Ulcerös Colit

Min dator la av och nu börjar jag komma ikapp.

Snart.

Äh jag är trött. Trots att jag har köpt D-vitamin faktiskt. Men det kanske inte räcker att äta det i två dagar för att man ska börja känna underverk, eller? Varför är det så? Det tar alltid så lång tid med allting. Vill man komma i form räcker det inte att ställa sig på löpbandet tre gånger, vill man bli mätt räcker det inte att titta på kylen och vill man bli frisk räcker det inte att ta en tablett en dag. Tänk när det blir så va?! En tablett, en gång och voila! Nu ska man komma ihåg flera piller två eller tre gånger om dan, lite beroende på. Dessutom fanns Azatioprinen/Imurelen inte i 50 miligram sist jag var på apoteket, utan i 25 miligramsvarianten. Jaha, och så är de i sån där onödig filmdragerad förpackning så att man måste trycka ut alla tabletter. OOOH. Suck.

Lättretlig? Vem? Jag?

Blä.

Det trista med julbord är ju att allt handlar om att äta. Äta äta äta. Och så förbaskat fet mat också. Sju omgångar skulle vi ta också. Först var det sillen, sen kom fisk och skaldjur, sen var det charkuterier (eller vegetariskt då om man är som jag) sen lutfisk, sen ost, sen dessert och sist julgodis. Min mage sa stopp efter sillen och sen mådde jag lite illa. Och då ska man sitta och vara gôrtrevlig och social och helst ta om sex gånger till.

Tacka vet jag snittar.