Magkänsla - Ulcerös Colit

Jag har tagit mig en sån där klämdag, en ledig dag och alltså en dag full av guilty pleasures. Till exempel Sex and the city och fruktsallad med o'boy-pulver, kanske nån Stevie Wonder-låt för att liksom fullfölja den patetiska resan. För länge sen såg jag de här dagarna som något lite... negativt. Som ett tecken på svaghet nästan. Nu vet jag bättre, de inträffar så sällan så när de väl inträffar omfamnar jag dem och riktigt känner energin åter flöda in i kroppen. Jag tror att det är helande. Nedstressande. Som yoga, nästan. Det här är numera den enda alternativa behandlingsmetoden jag sysslar med.

Jag går inte på akupunktur, jag dricker inga soppor från naturmedicinsbutiken och jag gör inga extra sit-ups på kvällen (tycker liksom de jag gör på dagen borde räcka). Betyder det att jag inte försöker tillräckligt? Borde jag gripa tag i varje halmstrå jag kan hitta för min egen hälsas skull?

När jag var yngre och lite mer new age gick jag på zonterapi. Det är en behandlingsmetod där man klämmer på olika zoner i fötterna som representerar andra zoner i kroppen. De ställen som representerade tarmen i mina fötter var liksom korniga och där klämde terapeuten ihärdigt varje gång jag var där. Det gjorde lite ont men var mest obehagligt. En del av behandlingen var annars rätt behaglig; fotbad och en lugn röst. Som komplement fick jag en burk med små runda piller. Jag skulle ta fem stycken varje gång jag fick magknip - varje gång, den tog ju slut på en vecka. Jag är fortfarande övertygad om att det var sockerpiller och hon hoppades på någon slags placeboeffekt. Efter att jag för tredje gången var tvungen att läggas in och än en gång avbryta zonterapi-behandlingen, som uppenbarligen inte gav något synbart resultat (om man inte räknar ökade sjukdomssymptom som resultat), slutade jag gå dit.

Nu håller jag mig till "lediga dagar". Är det dags att testa något nytt?